Slappt
Så ska det se ut!
Tjingeling! (jag försökte lägga upp en bild från min mobil men vet inte om det funka, aja vi får se haha)Fy sjutton
Fotokurs!
Så jag hade ju min fotokurs och den var helt underbar! Min lärare älskar verkligen vad hon gör så det gjorde det så mycket roligare, vi var alltså en grupp på nästan 20 au pairer och vi gick runt i DC och tog kort på... Ja.. Allt!
Det var så roligt att få ta massa kreativa kort och samtidigt skaffa nya kompisar, Inga svenskar var med men de är så sälsynta att det förvånade mig inte haha.
Men jag tänkte lägga ut lite bilder som jag tog under dagarna två som jag hade kursen!
De här är från min första dag och dessa nedanför är från mina andra dag!
Wooow det blev många bilder men men det har klagats om att jag inte är duktig på att läga upp bilder så här är dem!
Jag har mått lite halvtaskigt idag så nu ska jag försöka att sova.
Tjao!
wohoo
Update
Hejsan hoppsan!
Robin var här i två veckor och for tillbaka igår, det sög men var ändå superbra också för jag hade nog inte förstått att jag saknat honom så mycket!
Vi var mest hemma eftersom jag jobbade hela dagarna men på helgerna så for vi iväg på lite äventyr här å där, vi bodde bla. på ett hotell i Alexandria som är bara 10-15 min ifrån Washington DC. Vi gjorde hela turistsvängen och kollade på allt! Mina ben försökte att berätta för mig att jag skulle sluta gå men det fanns för mycket att titta på.
Jag var så glad att jag fick vara med Robin och verkligen vara migsjälv ett tag, men nu saknar jag honom massor!
Idag så fick jag skypa med mamma och Sara ett tag så då mådde jag mycket bättre, inte för att jag mådde dåligt innan... Hade precis tagit en tretimmars nap.
Det var ett tag sedan jag pratade med dem, speciellt Sara, så jag var väldigt glad att jag kunde få se dem!
Pojkarna har börjat skolan så nu är jag ledig mellan halv nio till klockan halv fyra, dock så vet jag inte vad jag ska göra av tiden som jag fått. Än så länge så har jag bara sovit bort den och suttit på youtube.
Aja men jag ska försöka ladda upp lite bilder så alla får se hur bra jag har det här!
Tjingeling!
Tjingeling!
He knatar på
Just nu så knatar livet på, dagarna flyger fram! Jag har så roligt med pojkarna samtidigt som jag kan slappna av att det känns som att jag vaknar och sedan så är det dags att gå och lägga mig.
Det är en helt anna sak att "jobba" här, I St Louis så hade jag inte en enda paus, varje dag i ca 8-9 timmar så satt jag på golvet med pojken och lekte med alla hans leksaker. Jag fick inte ens ta en 10 min paus. Någon kanske tänker att "vadå då, det enda du behöver göra är att sitta där å leka! Hur svårt e det?!" Okej, gör såhär. Köp ett gäng plastfigurer och sätt dig sedan på golvet, börja sedan leka med dem. Du MÅSTE göra alla ljud som de gör och de får inte lämna din hand för att orörliga ligga på golvet. Då och då så kastar du dem tvärs över rummet eftersom din "lekkamrat" bestämde sig för att du inte ska leka med den längre. Och varje gång du föreslår att göra något annat så sitt bara kvar för din "lekkamrat" har inte tänkt göra något annat. Gör så 8-9 timmar, varje dag, 6 dar i veckan. Du kommer att bli lite hjärndöd. Men prova så får du se själv!
Men pojkarna här! De är bröder! De leker tillsammans! Jag behöver inte leka med dem hela dagarna, jag är med när de vill ha med mig (vilket brukar vara när de leker krig) och annars så kan jag bara titta över hur de leker.
Det är helt otroligt!! Första dagarna hade jag panik eftersom jag visste inte vad jag skulle göra, nu har det blivit vardag.
Jag är så oerhört glad att jag kom hit, detta är verkligen en tid som jag aldrig kommer att glömma! (Eller vilja glömma haha)
Det enda tunga just nu e att jag saknar er alla där hemma!
Puss å kram på er alla!
Wow... Alltså...Ja...
Jag skämms nästan, de senaste månaderna så har det hänt massor men jag har inte en enda gång lyft ett finger för att skriva något.... Inte här iaf, det är för lätt att bara skriva på Facebook nu för tiden! Jag skyller på det haha
Men som de flesta vet så har jag bytt familj, efter 6 månader så gjorde jag mitt svåraste beslut någonsin!
Så länge så försökte jag intala migsjälv att jag hade det bra! Jag hade ett rum med eget badrum, jag bodde i ett gigantiskt hus som var riktigt fint. Jag hade en egen bil som jag kunde låna när jag ville, jag hade bara ett barn att ta hand om!
Men man kan bara lura sig själv så pass länge... Rummet blev till ett fängelse, huset blev ekande tomt, bilen tog mig inte bort ifrån ångesten jag hade och jag hade ingen koppling eller "kemi" med pojken. Jag var konstant ledsen, hade ångest attacker och jag satt bara uppe i mitt rum eller var hos mina kompisar (som var livräddare!!! Glömmer det aldrig!) Jag ville inte byta familj för det var i mina ögon att misslyckas, jag bet istället ihop och tänkte att det fanns de som hade det värre än mig. Min relation med mamman blev värre och pappan gled runt och var knappt närvarande.
Tillslut så insåg jag att jag har slösat 6 månader av mitt liv som skulle vara bland den bästa tiden i mitt liv! Varje dag när jag kom hem så mådde jag fruktansvärt! Jag ville INTE känna så i ytterligare 6 månader, det ena ledde till det andra och efter en massa saker och fruktansvärt dåligt hanterade situationer av min kontaktperson så hamnade jag i en rematch. Vilket betydde att jag skulle byta familj, i två veckor skulle jag nu vara tvungen att bo i huset där ingen ville att jag skulle vara kvar och jag ville defenitift inte vara där.
Jag var beredd att fara hem, det var bara när jag pratade med min familj som de lyckades övertala mig om att åtminstonde pröva en gång till och inte fara hem.
Jag pratade med en familj som verkade okej men det känndes inte bra så det blev ingen matchning där, jag fick fler profiler och tiden började rinna ut men så fick jag ett samtal från min mobil en kväll.
Det var från en mamma som ringde från Washington DC, vi pratade i ca 2 timmar om allt och ingenting och samma kväll så bestämde vi att jag skulle fara dit!
Jag visste redan då att detta var en perfekt familj för mig! De hade tre pojkar, en hund och de bodde på landet, ca 1h från downtown.
Från stunden jag kom hit så har jag fått ett hem! Jag har fått tre extra bröder, en hund och ett extra set av föräldrar. Jag och Mamman lagar mat tillsammans, pratar och ser på filmer.
Beslutet att byta familj var det värsta och helt klart det bästa jag någonsin har gjort!
Jag delar badrum med pojkarna, huset är perfekt för familjen (inte så stort att det ekar när man är själv) hunden insisterar på att putta upp min dörr tidigt på morgon och dreggla mig i ansiktet. men jag Älskar det här!
Vad jag har lärt mig dock är att alltid!!!! Lyssna på din magskänsla, och säg nått om det är något som stör dig!! Sitter du bara å håller tyst så kommer inte problemet att lösa sig, det kommer bara att växa!
Men nu så ska jag leka krig med killarna och den här gången så ska jag banne mig vinna!!!
Wish me luck!
Hej hå
Woooow det var verkligen ett tag sedan jag skrev här. Jag har dock inte så mycket att skriva, livet rullar på och jag har bra och dåliga dagar. Jag saknar alla där hemma en dag och sedan så vill jag stanna så länge som möjligt i USA. Jag har faktiskt inte gjort så mycket eller planerat något och sådant. Men nu ska jag ta mig i kragen och verkligen göra det mesta av min vistelse här. Jag vet vissa au pairer som inte reste någonstans medan de var här och men kunde verkligen se på dem att de ångrade det. Jag vill inte göra det så jag ska resa!
Dock så e det detta med pengar... Men allt går bara bara man har viljan :D
Ny video
Weeeeeeeeee
Woopido jag vill ju va som duuuuu
Ja ja ja ja jag veeeet! Jag har slackat lite med att skriva. Men det är inte så mycket som har hänt. Tjejen som bodde nära mig har flyttat hem till Tyskland och en ny tjej har kommit till familjen. Men ag har int eträffat henne, brukar ta ungefär två veckor för en ny au pair att "settle in" innan man ser dom utenför huset.
Min engelska har förbättrats väldigt mycket och flera amerikanare tror att jag är från Amerika och blir väldigt förvånade när jag säger att jag är från Sverige (de flesta tror då sedan att engelska är vårat modersmål i Sverige.)
Det är mycket enklare att börja prata engelska och man har som slutat att tänka på att man pratar engelska utan man pratar bara. Dock så har jag märkt att när jag pratar med de där hemma och de säger något ord på engelska så svarar jag automatiskt på engelska tillbaka utan att tänka på det, lite irriterande i längden men trots allt så brukar jag slänga in llite svenska ord här å där när jag pratar engelska. Jag har även lyckats lära pojken att räkna till tre! En tva tre låter det haha, han är så stolt att han kan räkna. När vi spelar spel eller sånt där man måste räkna så brukar jag alltid räkna på svenska så det verkar som att han har plockat upp en del.
Men idag så är jag ledig (på en måndag! Otroligt!) dock så har jag varit legandes i sängen hela helgen men idag när jag vaknade så hoppade jag upp och började städa rummet så jag mår mycket bättre idag haha, så nu är mitt rum nystädat! Jag ville fara till Walmart men det har snöat ganska kraftit så uppfarten är igensnöad. Dock så håller pappan på att skotta upp upppfarten nu så vi får se om jag far senare.
Aja det var allt för idag, ta hand om er!
Tjingeling!
De kommer!!!!!
Wiiiiii har precis fått reda på datumen som mamma, pappa och Sara kommer hit!!!! Jag är så glaaaad! Har räknat ut att det är ca nio veckor tills de kommer.
Det är inte en lång tid!!!
Jag saknar min familj så mycket, jag längtar verkligen tills de kommer och nu när jag har ett datum så känns det mycket bättre.
Som alla människor så har jag bra och dåliga dagar, dvs dagar då jag saknar dem och bara vill vara med dem men nu när jag har ett datum så känns det mycket bättre att ha något att se fram emot. När de kommer så har jag varit här ca halva tiden och när de far så har jag ungefär lika lång tid tills jag kan fara hem och träffa dem igen och alla andra där hemma.
Vad man verkligen inser när man är här i ett annat land med begränsad kontakt med familj och vänner är hur mycket man verkligen älskar dem. Visst alla har sina hörn och kanter och ibland så kan en liten sak bli stort när man är mitt uppe i det men när man kommer bort så kan man se bortom dessa små saker och se helheten.
Den obegränsade kärleken man har för sin familj och för sina vänner, man uppskattar alla där hemma och kan inte annat än älska dem.
Men nu har jag ett datum! Wiiiiiiiieeeeee! Det är något jag kan hålla i och kolla på så då blir det bättre.
Längtar tills ni kommer! Älskar er!!!
Tadaaaaa
So sorry sweties!
Okej jag har inte varit så aktiv på bloggen nu ett tag men det har enbart varit för att jag har haft goude mycket att göra sista tiden. Jag tror att videon stoppasdes när jag började förklara om mardi gras och jag kan säga såhär att festivalen kan liknas med piteå dansar å ler... Under natten... Minus alla attraktioner.... Och stånd där man kan köpa saker... och plussa på alkohol i massor! Det enda man kunde se var fylla eller fylla, men det var ändå en rolig upplevelse.
Men vi var även uppe i The gate som är St Louis "kända märke," det är bågen som ligger i downtown, man kunde fara upp i den i en pytteliten hiss. Det såg ut som att den kunde rymma högst två personer men rymde faktiskt fem. Med lite om och men haha.
Aja men jag har inga bilder av något av det... Varför? Jo för att Sofia är en glömsk liten groda som hade kameran med sig men inget minneskort -_-
Aja men annat som har hänt är att jag har fått mitt körkort i handen!!! (Ingen bild på den för jag ser fruktasvärd ut, inget skämt) och jag har varit på en mini semester i Chicago! Jag och de svenska tjejerna for dit och var med två andra svenska tjejer och en mexikansk kille. För att göra en lång historia kort så var det såhär att vi skulle åka med en buss klockan 1:15 natten mot lördag men lyckdes missa den så vi körde upp till Chicago! En 6 timmars bilresa som jag sov genom. Men till mitt försvar så var jag sjuk (och inte lite heller) men jag hade redan betalt för allting så envisa Sofia kickade igång.
Men väl där så hade vi superkul, vi for upp på den högsta byggnaden i Chicago och där tog jag faktiskt kort med minneskortet i kameran haha men jag har inte bilderna i datorn just nu utan jag ska fixa det snart.
Men sedan så for några av oss på Ikea och härjade runt å åt köttbullar innan vi for tillbaka till hotellet för en snabbt nap innan middag.
Vi piffade upp oss och jag fick äntligen äta en riktig stek! En New York stek till och med (om det är någon skillnad haha den var god i alla fall.)
Sedan så drack vi lite vin och skrattade, ingen utgång utan det blev sova och sedan upp dagen efter för att åka hem. Jag kunde bara vara där till söndagen eftersom jag skulle jobba måndag så det var lite snopet men ändå en väldigt rolig helg och mycket skratt.
Men jag var framme på stationen klockan fem och jag skulle bli upphämtad klockan sju så jag satte mig för att vänta. Jag kan säga att stationen låg downtown och vad jag fått höra så ska man hålla sig borta från gatorna efter mörkret lagt sig så medan jag satt på stationen så såg jag hur solen kröp längre och längre ned på himlen. Och (för mig) fler... kufiska typer gled in och ut från stationen. Så fick jag reda på att klockan sex så skulle stationen stänga och alla var tvungen att lämna stationen. I panik så fick jag tag på en säkerhetsvakt som tipsade att jag kunde gå till antingen hotellet och köpa något och dricka medan jag väntade eller till Hardrock Café där det var billigare.
Så klart så valde jag Hardrock Café, så jag parkerade mig där med en cola och en bok, jag hade det riktigt mysigt där så det gjorde inte så mycket när min värdmamma ringde och sa att värdpappan skulle bli sen och skulle komma åtta istället.
Jag satt där och lyssnade på musik och läste när jag ser hur en man tittar på min bok och när jag tittar upp så gör han tummen upp och säger att det också är en av hans favoritböcker och att den e väldigt bra.
Han går efter ett tag att vi pratat artigt med varandra och efter ett samtal från värdmamman att han skulle bli ännu senare och han skulle plocka upp mig vid nio istället så ser jag i ögonvrån hur någon ställer sig bredvid mig.
Jag tror det är samma man som pratat om boken och tänkte att han ville fortsätta prata om böcker men ack så fel jag hade. Istället så stod en överviktig (notera att jag nämner detta först eftersom det första mina ögon möter är hans mage som putar ut i ögonhöjd med mig) 50-60 årig man och flinar mot mig. Jag känner bara åååh nej och ler artigt när han frågar hur jag mår i vanlig amrikansk anda.
Jag kan även säga att jag har på mig mina träningsbyxor, linne och en munkjacka, inget smink, sjuk och precis suttit i en buss i fem timmar och sedan planlöst gått omkring i en busstation (som var enorm ifall ni undrar) så jag såg ju inte mitt bästa precis. Men denna man stod vid mig och hur många gånger jag nekade middag, drinkar och sällskap så stod han där. Jag märkte då och där att jag är en alldeles för snäll person mot fel personer så tillslut så drog jag upp boken till mitt ansikte och sade ajdö. Gick han? Självklart inte!!!
Jag vart tvungen att helt sluta svara på hans tilltal och låtsas läsa innan han gick iväg.
Äckliga gubbe j**** var det enda jag kunde tänka medan jag även hoppades att han inte skulle försöka lyckan igen.
Aja men jag tog mig hem sedan helskinnad och veckan som varit nu har varit ganska tung.
De var lediga på måndagen eftersom det var "presidents day" och tisdagen så var pojken "sjuk" *hosthost,* onsdagen så var han i skolan så var han hemma torsdag och fredag pga dåligt väder. Skolan hade stängt ned sig eftersom det snöade.... En decimeter... om inte mindre. Aja men så jag har varit med pojken nästan 24h hela veckan så det var lite påfrestande och jag e nog inte helt frisk än men men det gick och idag så har jag varit ledig.
Igår så hade jag en liten flunk och ville mest bara hem och krama om Robin igen, det eller gömma mig under täcket och tycka synd om mig själv. Men istället för det så for jag till de svenska tjejerna med övernattning, brädspel och tittande på film! Mycket roligare! :)
Idag så saknar jag fortfarande hem men det är inte lika farligt, jag var även med två mexikanska tjejer på gallerian. Supersöta tjejer och vi ska försöka fara å se på bio nästa helg.
På tisdag så är det pojkens födelsedag så jag passade på att köpa en bok med massa klassiska historier som rödluvan, hans och greta och sånna. Jag ville hitta en Astrid Lindgren bok men jag hittade ingen så detta blev bra det med.
Men det är det som har hänt sedan sist och om jag glömt något så får jag väl skriva det någon annan gång.
See ya!
Heeeeeeeeeeej!
Jag gjorde denna video igårkväll när jag var supertrött men jag kunde inte he upp den för den var så seg så jag sätter upp den nu :D
Don't be a grinch!
Jag måste ju erkänna att jag (som många andra) har dåliga dagar. Ta till exempel söndagen, jag vaknade (som vanligt när jag jobbar helg) lite innan 8:30 och gick ned för att äta frukost. Mamman hade innan sagt att jag kunde komma ned då men att hon trodde inte pojken skulle vakna förrens klockan nio. Så jag förväntade mig en stillsam frukost och att faktiskt kunna äta en frukost direkt då jag vaknar då jag vanligtvis måste jäkta på pojken på morgon till skolan och hinner inte äta förrens de far. Gå upp tidigare säger ni?? Pfft! Och missa min undersköna sömn! Never!
Aja men jag kom ner och gjorde iordning min vanliga skål med mjölk och deras supergoda (och nyttiga) flingor, jag sättter mig ned och hör små springande steg. PANG så var den stillsamma frukosten förstörd, ta det inte fel nu, jag gillar pojken, bara inte direkt på morgonen när jag sitter i pyjamas och han hoppar runt en och skriker att han vill ha mjölk och en saga.
Jag fick förklara för honom att jag måste få äta frukost först så då satt han och stirrade på mig tills jag var klar.
Så morgonen hade ingen bra start, blev inte bättre av att han spenderade större delen av dagen till å skrika, gråta, gnälla, springa iväg och vara en allmän femåring. Kan säga att jag hade stunder då jag verkligen fick tvinga mig att le mot honom men att dömma från hans reaktioner när jag gjorde så så skulle jag gissa på att det inte var ett fagert leende.
Aja men när kvällen kom så stöp jag i säng och hoppades på bättre dagar.
Alla har dåliga dagar och jag är inget undantag, det gäller bara att ta sig igenom dessa dagar utan att explodera som är det svåra. Men det hjälper att tänka att jag sedan kan gå tillbaka till mitt lilla rum och göra vad tusan jag vill! (dvs oftast se på serier eller film haha.)
Men det finns bra dagar också, idag var en stressig dag med sena pappor (host) och lite annat smått och gott, men man kan inte låta bli att tycka att detta var rätt val av mig.
Jag duschar pojken varje dag och idag så hade jag ett halsband som det stod "I (ett hjärta) U" alltså typ "I love you" på, han betraktade detta halsband och pekade sedan på det.
Pojken: "What does it mean?"
Jag "What do you think?"
Efter en stund av att fundera så svarar han "I Love you?"
Jag "Yes!" Sedan så spenderar jag en stund av att förklara varför det stod U istället för YOU.
Pojken: "But who is it for? Your family?"
Jag: "For everyone I love."
Pojken tittar en stund på mig igen och säger sedan: "Do you love me?"
Jag (lite smått chockad) svarar: "Yeah I love you."
Pojken: "Why? I´m not your family."
Jag: "I don´t only love my family, I love my friends too. And you are my friend right? (Pojken nickar) Then I love you!" Pojken ger mig det största leendet ever och följer sedan efter mig som en blodigel!
Hahaha han kan vara riktigt söt också, dock så vägrar han fortfarande att krama mig men han höll min hand idag och det vägrar han göra för sin mamma och pappa! Framsteg, framsteg! :D
Hur som hellst så ska jag antagligen sitta på youtube i nån timma innan jag stupar i min underbara säng, sjukt skön och STOR säng! Snacka om att jag brer ut mig haha.
Jag vaknade en gång mitt i natten och trodde att tussi låg vid mina fötter och att jag hade puttat till henne men när jag vaknade till så var det bara en av mina sängkamrater (Senior Tussimo eller Hello Kitty) som hade lyckats ta sig ned till mina fötter. Då blev jag lite ledsen, men så kramade jag om Senior Tussimo och somnade igen haha.
Utan dem två vet jag inte vad jag gjort!!!
Gó natt!
Inget nytt
Inget nytt här, igår så var jag med pojken hela dagen och lullade på. Det hade snöat ganska "mycket" (ca 7 cm) så vi lekte ute i snön och kastade lite snöbollar och gjorde snöänglar.
Gårdagen var mycket upp och ned för av någon anledning så hade jag inte ett bra morgon humör men så kom det stunder då det var superkul. Alla stunder så kan man inte vara glad och uppåt men här så förväntas det som av en att man alltid ska vara glad. Det e lite tungt med det att man bor på "jobbet." Men något som e härligt är att jag kan komma till mitt jobb i pyjamas. :D
Men som sagt så e det inget nytt som hänt, det börjar bli mer som en vardag nu... Aa... Har inte mycket mer att rapportera :P
See ya!
Den här dagen sög ju...
... NOT! Eller början av dagen var inte den bästa, jag och en tjej bestämde att vi skulle hitta på något idag. Jag hon och några kompisar till henne skulle kanske på på gallerian, se film eller göra vad tusan som helst!
Jag hade även fått kontakt med tre svenska tjejer som skulle hänga idag och jag blev inbjuden att vara med dem, Jag sa att jag skulle vara med några andra men jag kanske skulle hinna vara med dem innan eller efter en stund, jag fick deras nummer och lovade att ringa.
Jag försökte att ringa den tyska tjejen vid tolv eftersom hon sa att hon ville ha sovmorgon, hon svarade inte så jag väntade ca 45 min innan jag ringde igen. Jag ringde några gånger till men hon svarade aldrig eller ringde tillbaka så jag kände mig ju inte så taggad längre på att göra någonting alls!
Min enda hela lediga dag och jag fick spendera den i mitt rum vid datorn, kan ju säga att jag inte var på de bästa av humör och gjorde ssom jag ofta brukar göra. Lägger mig i sängen och tycker synd om mig själv.
Men! Så tänkte jag: "För f*n Sofia!! Du är i USA för tusan, ryck upp dig och gör någonting. Allting faller inte i ditt knä, om allt var lätt så skulle det inte vara en utmaning." Så jag pallade mig upp från sängen tog en promenad och när jag var hemma igen så prövade jag en sista gång att ringa tjejen jag skulle vara med innan jag ringde de svenska tjejerna.
Efter lite om och men så slutade med att de plockade upp mig från mitt hus och vi körde runt lite vid några affärer innan vi for och åt ute på en resturang som hade buffébord som hette duga!!! Det var så mycket olika maträtter och saker att välja mellan att vi alla hade mionst tre tallrikar som vi åt ifrån! Jag åt även (hör å häpna) ett friterat grodben, smakade som fisk, och en liten bläckfisk! Fast inte hela, bara några tentakler. Efter det så for vi hem till en av tjejerna och såg på film (barnfilm ofc) innan de skjutsade hem mig igen.
Ett otroligt snällt gäng med tjejer! De var alla så snälla och bjöd med mig på allt de planerat att göra och ville att jag skulle börja träna med dem! Snacka från att gå från botten till toppen!
Om det e något som har börjat bankas in i mitt huvud så är det att allting fixar sig inte alltid av sig själv, ta dig samman och släng dig ut så ska du få se att saker börjar hända!
Aja men jag hade en awesome kväll och nu ska jag sova för jag är helt slutkörd!
Godnatt mina små kycklingar!
P.S. Tack mamma för att du alltid finns att skypa med! D.S.
Såååååå trött!
Idag så har det varit ganska slappt, jag hjälpte pojken på morgonen och hämtade honom på eftermiddagen och lekte med honom tills klockan sex. Sedan så fick jag ledigt eftersom jag hade en ledig halvdag. Jag satte mig i rummet och softade tills det var dags för middag och då gick jag ned. Familjen sa att de skulle se på film efter middagen och att jag gärna fick vara med om jag inte hade andra planer. Vi började att se den så ringde min mobil som jag fått av familjen, det är en sak som e super bra eftersom det är flera som redan har mitt nummer eftersom de varit med au pairerna som varit innan mig. Det var tjejen som bor i närheten, hon bjöd med mig på middag med några av hennes vänner. Jag tackade ja och fick göra mig iordning på tio minuter!
Vi for till en resturang och vi träffade ett gäng med andra tyska au pairer och vi pratade med dem. Det blev mycket tyska men tjejen jag är med mest pratade engelska hela tiden och översatte åt mig så det gick bra, jag fick även träffa en av tjejerna som jag kom hit med en snabbis innan vi for hem och det var väldigt roligt!
Jag har även blivit "medlem" i en facebook sida med alla au pairer som bor i St Louis från culturalcare, jag skrev ett litet meddelande och sa att jag var ny och inte kände någon så om någon ville ta en fika så kunde vi träffas. Nu har jag blivit bjuden att följa med ett gäng tjejer på en parad nästa helg och tre svenska tjejer ska träffas imorgon i St Louis (vet dock inte vars) och jag blev bjuden att vara med dem. Dock så ska jag vara med tjejen som bor nära mig imorgon men jag vet dock inte vilken tid, jag skrver även med några andra tjejer på facebook! FACBOOK FTW!!!
Livet börjar rulla på, hoppas det fortsätter så. :D
Aja men nu ska jag slänga mig i säng! E aaaaaaaas trött!!
Videoblogg nummer tvåååhååå
Här är min andra video!
Enjoy!
Och tjejen jag pratar om är Jenna Marbles. Kolla upp henne på Youtube!