What do you want? A life. My life?! No, A life...
Jag klickar mellan kanaler på tv och sneglar lite slappt på facebook om någon har lika tråkigt som mig, egentligen så har jag satt upp en "to do list" där det bland annat står att jag ska skriva på CV, städa lite, skriva på engelska uppsatsen och skriva på projektarbetet.
Och vars hamnar jag? Jo självklart på något program med två tanter som städar en killes lägenhet.
Med en stor suck tittar jag ut på solen och sedan på den tomma tallriken där det nyss låg en pizzabit, sedan över till tv:n.
Byter kanal och hittar Vänner där de tjorvar till det för dem själva.
Det är inte undra på att jag känner mig stressad, jag gör ju för tusan ingenting! Stundvis så klickar jag upp mina uppsatser och skriver lite innan jag plockar undan disken och tvätten, sen sätter jag mig ned och tittar på tv ett tag till.
Så har det fortsatt i två dagar. Imorgon hade jag bestämt att jag skulle ta och gå och dela ut mina CV:n men för det så måste jag ha några.
Jag är klar med ett (tror jag) men jag har ett kvar att göra.
Klockan är bara tjugo i sex, jag hinner lungt... Fast det hade ju varit skönt att sätta sig och se en film. Så fortsätter det.
*suck* Nä! Nu måste jag ta mig i kragen!
Jag går ut och går för att få lite energi, kommer hem och hamnar framför tv:n... Jag skulle verkligen ha satt datorn på ett annat ställe.
Jag har bara mig själv att skylla, jag har all tid i världen. Jag bara tror att jag inte har det.
Dragon mountain
Jag hittade mitt drakberg, vars hittade jag det?
I ett "halvfjäll" i Arjeplog.
Jag satt bakom pappa på skotern och sneglade då och då på mamma som satt i kälken med hunden och syrran som tolkade längst bak på ett par skidor.
När jag sedan tittade upp så såg jag det, det var som att jag hamnade i en helt annan värld. Jag såg mig själv stå själv på isen och titta upp mot berget där hundratals med drakar stod och tittade på mig. Jag såg hur deras fjäll glittrade i solen och hur de väntade på något, de väntade på mig.
Jag förväntar mig inte att ni ska förstå ( jag gick igenom vad jag hade skrivit och inte ens jag fattade vad jag menade men jag ska försöka att förklara). Fast jag vet inte vad det är jag ska förklara.
Känslan när jag tittade upp och såg alla de drakar framför mig, en outhärdlig önskan att vara med dem, en önskan att det skulle vara verkligt, en önskan att andra skulle se det jag såg.
Denna otroliga vackra syn, Men medan jag tittade på mitt drakberg så såg jag något mörkt resa sig över drakarna.
En mörk varelse, ett monster, jag kunde se mig själv dra ett svärd och peka det mot den. Plötsligt var jag omringad av människor som jag visste skulle följa min minsta vink.
Detta monster var otroligt stort och jag såg det så tydligt, så stark, så... Mörk.
Men jag visste vad jag skulle göra, jag skulle slåss mot det monstret även om det var en miljon gånger större än mig, för jag vet att jag skulle vinna över det.
Alla har sitt "drakberg" där deras drakar väntar, och det där monstret kommer att finnas på varje berg.
Men det är bara att dra sitt svärd och vända sig mot den, med lite fantasi och med hjälp av vänner och familj så kommer det mörka att försvinna efter ett tag.
Jag förvirrar mig själv ibland, men jag ska sikta mot mitt drakberg och jag hoppas bara att jag kommer att få se det igen någon dag. Det kommer jag, i min fantasi :)
Jag tror, därför vet jag
Robin har även farit iväg på sin semester med familjen, jag pratade lite emd honom när han mellan landade i Stockholm och det kändes som att han skulle fara bort i flera månader!
Men det kommer gå fort, han är ju tillbaka om en dryg vecka :)
Jag har även skrivit helt klart mina första personliga brev (jag vet att jag är lite seg) och jag ska dela ut dem imorgon till några affärer. Jag är lite nervös och jag vet inte riktigt hur jag ska göra det men det ska nog gå bra, annars så är det bara att försöka igen med en annan affär.
Snart så är det lov och efter lovet så är det bara fyra veckor kvar tills betygen sätts, det är lättande men även lite stressande att tänka på det... Så jag ska sluta tänka på det moahahaha
En dag med skojj
Nationella är över, i alla fall svenskan. Det gick faktiskt riktigt bra men det var en stund då mitt tålamod frestades.
Det var någon dum idiot som satt utanför klassrummet och trummade i väggen så att det nästan ekade i huvudet på mig, lärarna fick vid upprepande gånger gå ut och säga till dem som satt där ute att sluta men så fort dörren stängdes så började trummandet igen.
Att det ska finnas de idioter som inte fattar. När någon ber en snällt och sansat att sluta störa eftersom ett viktigt prov, till och med ett nationellt prov, pågår då slutar man genast att störa. Man fortsätter inte eller börja trumma ännu högre!
Det var nära några gångr att jag gick ut men jag lyckades hålla mig och tillslut så försvann plågoandarna, men det gick ändå bra att skriva och jag gjorde mitt bästa. Det borde räcka.
Efter jag slutade så satt jag och samtalade med Emmelie innan Robin kom in till stan och jag klampade omkring där.
Vi gick in i en ny leksaksaffär som har öppnat och jag skuttade omkring och plockade i alla leksaker som fanns kvar från då jag var liten, Jag hittade även några nya leksaker som jag önskade jag hade haft när jag var yngre.
Robin hade lite problem att få mig fokuserad på vad han sa eftersom jag alltid avbröt honom med ett förtjust tjut och sedan sprang till den nya leksaken jag hittade.
Det var en riktigt bra dag faktiskt, plus så fick jag vara med Robin lite innan han far iväg på familje resa.
Fast vi ska på bio i helgen också så det blir nog att vara med honom lite till ^^
Måste dock städa lite också.
Humm.....
I wouldn´t wanna have it any other way
Historian gick faktiskt överraskande bra för att vara frågor som jag inte plugga till hehe
Men nu är det bara nationella imorgon men det ska nog gå bra, det ska dock bli soft att bara hålla på med det hela dagen och inte behöva ha några andra lektioner.
Jag har dock åkt på en förskylning så jag har suttit de senaste dagarna med huvudvärk, snora, hosta, magont och kanske feber. Men det skall icke stoppa mig!
Jag har inte tid att vara sjuk, jag har för mycket att göra. Jag måste börja skicka iväg mitt CV nu och jag kan ju inte direkt komma in snörvlandes och hostandes.
"Hej, jag... HOSTHOSTHOST SNÖRVEL... Undrar om ni... HOOOOOOOST.... Jag tror inte att det är så många som vill skaka min hand då så... nej jag skulle inte tro det.
Jag får vänta tills jag är lite bättre i rösten i alla fall innnan jag börjar gå ut.
Idag så fick några i min klass sina stundentmössor, fast vi som beställde lite för sent har inte sett en skymmt av dem. Att jag alltid ska vara så seg! Men det är inte bara mitt fel eftersom det har varit strul från början med dessa förbannade mössor, så om det blir något fel på dem så kan vi inte skicka tillbaka dem eftersom vi inte kommer att hinna få tillbaka den innan studenten.
Jag vill ha min mössa, jag kommer inte ihåg vad jag hadde på den... knappt vad jag skrev på den... Aja då blir det en trevlig överraskning när jag får den då, OM jag får den.
Nej inte är jag bitter.
Det var väldigt fint och varmt väder idag så jag kunde inte låta bli att fara ut och åka inlines, hur det ska hjälpa min röst att bli bättre vet jag inte men jag kunde verkligen inte låta bli. Jag såg det lite som en belöning för att jag varit så duktig med historian.
Det känns som att det finns massor med saker jag vill skriva men jag kommer inte på vad jag ska skriva, dilemma dilemma
Remember remember...
Men nu har kursen redan blivit betald så jag borde nog anstränga mig och klara den, fast då är det bara det att de andra i kursen inte förstår att vi är några som har skola och ett liv utöver jaktkursen så... Ja...
Frida var också här en stund efteråt och hjälpte mig med historian fast det blev mest prat om allt mellan himmel och jord xD Det var riktigt trevligt att prata med henne och tro det eller ej så hjälpte hon mig faktiskt med historian.
Jag borde kanske plugga lite till på historian eller, nä det behöver jag nog inte, jag känner mig ändå ganska säker på det jag vet och det känns som att jag kommer klara det. Provet är imorgon och innan det så har jag nationella svenska där jag ska hålla tal. Det däremot är jag mer nervös över eftersom det kommer att synas i mitt betyg hur bra jag gjorde det. Jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra. Med några finslipningar så ska det nog gå bra....
Are you God?! No... I am a....... FLYING MONKEY!!!
Jag har även varit hos Marika och tittade på film med hennes bror hans fruga och deras underbart söta son.
Sen så var jag, familjen + Robin och fiskade på lördagen.
Jag fick dock bara upp några mörtar men jag klagar inte, det var fint väder och hade underbart sällskap.
Sen på kvällen så for jag till Lollo och fick grillad mat och sedan for vi ut på Kalles och spenderade kvällen där. Det var riktigt trevligt men söndagen var mindre trevlig, spenderade större delen av den i sängen och sedan så tvingade jag upp mig och for och hjälpte mamma att handla. Jag fick en pizza som tack så det var värt det.
Men det har allt som allt varit en bra helg :)
I´m Batman!
Så, välkommen hem igen syrran ;)
Don´t look back
Det är så mycket mer än så.
Under dessa tre år så har jag gått in i mig själv mer än jag någonsin trodde jag skulle göra, tex som med försvarsmekanismerna. Genom dem så har jag börjat tänka på mina egna försvar som jag har byggt upp runt omkring mig. Jag har insett att jag har ett enormt kontrollbehov och att jag kan kämpa för att hålla det under kontroll, man lär sig nya saker varje dag och det gäller bara att gräva djupare för varje dag.
Under mina gymnasie år så har jag hittat skrömslen som jag velat gömma för mig själv. Men genom att se dem, känna dem så kan jag se varför jag gömmde den och förstå varför jag reagerade vid olika tillfällen. Jag kan öppna mina gömda fack ett efter ett och genom den kunskap jag fått genom åren så kan jag med en annan syn se på sakerna och förstå att det jag försökt gömma inte är så hemskt som jag först trodde.
Jag tror att vi nu för tiden har blivit mer och mer rädda för att visa våra verkliga känslor eftersom vi inte vill bli sårade. Det är synd att man inte kan behålla sin syn på omvärlden från då man var liten, då kunde man verkligen visa vad man kände och säga exakt vad som man tänkte på. Kanske inte så praktiskt i alla stunder men ändå.
Det finns ännu stunder då jag tittar bakåt och känner en tyngd som vägrar släppa taget. Jag kommer alltid att ha denna tyngd på mina axlar men jag lever med den och kan titta på dem som jag tidigare inte kunde möta med blicken med högt huvud och ett leende. För jag vet att de har hjälpt mig i min utveckling och egentligen så borde jag tacka dem.
Men det är nog något inför framtiden eftersom jag inte kan förlåta dem riktigt än.
"I am a good person. And I refuse to be a bystander any longer" The Freedom Writers Diary
Forget about the price tag
We need to take it back in time,
When music made us all UNITE!
And it wasn't low blows, and video hoes,
Am I the only one gettin'... tired?
Why is everybody so obsessed?
Money can't buy us happiness.
Can we all slow down and enjoy right now?
Guaranteed we'll be feelin'
All right.
Everybody look to their left,
Everybody look to their right!
Can you feel that, yeah!
We'll pay them with love tonight...
It's not about the money, money, money,
We don't need your money, money, money.
We just wanna make the world dance,
Forget about the price tag.
Ain't about the (ha!) cha-ching cha-ching.
Ain't about the (yeah!) ba-bling ba-bling,
Wanna make the world dance,
Forget about the price tag.
Don´t forget