Jag glömde ju att säga att Robin varit här, även om han for hem lika snabbt men vi hade mycket roligt att strosa runt i Washington DC och slappa.Pojkarna hade saknat honom massor (även om de inte sa det till honom haha) :D
Det har gått betydligt längre än vad jag tänkt mig sedan jag skrev här sist, min familj var här och for och jag har även skaffat mig en tatuering!Så, tillslut så har nedräkningen börjat, jag är påväg hem. Jag har räknat ut att idag så är det 53 dagar kvar tills min resemånad börjar och det är ca 82 dagar kvar tills jag kommer hem (jag har inte fått mitt resedatum hem än så jag räknar på ett ungefär.Jag har även räknat att jag har varit här i Amerika i över 500 dagar! Jag har nästan spenderat två år i detta land och inte en enda gång så har jag satt min fot i Sverige. Nu sitter jag här och skrollar genom kurser, betyg och yrkesutbildningar, jag anatar att även jag ska hitta en utbildnad som jag ska ta och sedan leta reda på jobb och allt det där som följer.Jag kommer ihåg när jag var yngre och tänkte på framtiden, när jag satt på en av gungorna i Sikfors och tänkte på hur jag skulle resa över världen. Hur jag skulle vara en person som gjorde en massa här i världen och hur jag skulle ändra personers liv.Och nu sitter jag här, i ett hus i USA och lyssnar på tre pojkarn som har kramkrig med varandra (ja ni läste rätt, kramkrig) och tänker att, Ja... Nog e mitt liv riktigt bra! Jag kanske inte har sprungit omkring och dragit folk ur bränder (vilket var min tanke som barn) men jag hoppas att dessa tre pojkar har tagit något efter min vistelse här. För dem har lärt mig massor! (Bland annat att jag ska vänta med barn tills jag är minst 30!!) Men skämt å sido, jag har lärt mig mer under dessa år än vad jag gjort under min livstid, jag har även kommit ihåg saker som min kära moder lärde mig år sedan som jag inte visste att jag behövde förens nu.Jag kommer såklart att sakna dem men på ett sätt så ska det bli spännande att flytta hem igen och se hur allt har förändrats, eller inte förändrats. Hur som helst så ska det bli underbart att se vänner och bekanta på stan när man går. Kan hända att första gången jag går där så kommer jag flina som en idiot och hejja på vartenda person jag ser!Men jag ser fram emot det! Plus så har jag en hel månad av resande inom USA att se fram emot!Jag hoppas bara att det inte kommer att gå för fort.