Förändringar sker dagligen

Jag och mamma for till Luleå för några dagar sedan för en spontantripp för att införskaffa varsin plattång, klockan sex på kvällen hahaha
Iaf så när vi hade hittat våra varor och började dra oss mot utgången för att betala så ser jag att i kassan så står en gammal klasskamrat till mig från solander. Vi kan ju säga såhär att vi inte riktigt gick armkrok med varandra hela dagarna och sjöng allsång. Jag har inte pratat med henne sedan solander (inte under heller) och ju närmare jag kommer desto bittrare blir jag för alla minnen från solander slås bort. Jag närmar mig kassan och tackar gudarna att jag nyligt hade duschat och sminkat mig innan vi for hemifrån. När det är min tur så vänder hon sig mot mig och jag förväntar det opersonliga halvleendet, nicken och att jag sedan betalar utan att behöva yttra ett ord.
Men jag tittar upp och möts av ett enormt leende och hon utropar ett stort hej och frågar hur jag har det nu, shockad som jag var stammade jag fram ett bra och att jag är arbetslös och ler lite tillbaka. Hennes ögon visar ren glädje och nyfikenhet över vad jag gör.
När jag sitter i bilen så börjar jag tänka, automatiskt så antog jag att hon skulle vara samma person som hon var när hon var kring 14-15 år gammal. Jag är defenetivt inte samma person, jag har vuxit och det är bara common sence att andra också har gjort det.
Man är väldigt utsatt i den ålder och man gör allting för att passa in, även om det betyder att man måste trycka ned andra personer. Men det behöver inte betyda att de fortfarande är samma person.
Jag insåg att jag måste börja kunna förlåta för att kunna se framåt, varje gång jag ser en "fjortis" så blir jag arg och bannar dem över att de förstör deras liv men det är bara för att jag kopplar dem till min högstadie tid.
När jag förlåter dem så kommer jag att må så mycket bättre och kunna se det bästa i alla personer hur de än ser ut eller hur de är.
Jag har tex, träffat många personer på krogen som jag aldrig skulle ens ha försökt att prata med förut, men när man sitter och pratar med dem så inser man hur fel man kan ha. Jag ska försöka att bli bättre på att ha ett öppet sinne och jag ska försöka att förlåta.

Kommentarer
Sis säger:

Grym insikt :) Stolt över dig syrran, <3

2012-04-03 | 21:53:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback