Mitt Svenska liv i USA

Jag har tänkt att ringa ett tag nu men idag gjorde jag det, jag måste säga att det alltid är så roligt med personer som svarar och är så snälla och trevliga. Som man riktigt hör ler i luren och hjälper en till max.

Nästa vecka så ska jag ha ett webbmöte och efter det så hoppas jag att det ska rulla på.

Nackdelen är att det kan ta lite längre än vad jag hade trott men det ska nog bara gå bra!

AAAAAAH JAG ÄR SÅ EXALTERAD!!!!!

Alla som läser e typ:Wtf is she talking about?! 0.o men jag ska inte säga... Inte tills jag vet att det blir av hihi :D

Men om vi hoppar över till något annat så var jag hos Lollo i helgen, vi gick ut på kalles och det var packat med folk. Och alltid lika roligt att någon säger "håll käften för fan" till en :P men det är ju Kalles så vad kan man förvänta sig?

Men vi hade (eller jag i alla fall, jag vet inte vad de andra tyckte) super kul! OCh dan efter var inte så farlig heller! Bättre än förr gången då jag satt på toan och tröck i mig korv hahahahaha nä men det var trevligt.

Vad som var mindre kul var när jag skulle köra hem dagen efter (jag och Robin sov över hos Lollo) då bilen vägrade starta!

Det hade frysit till på natten så batteriet hade pajjat, inte kul, så vi fick ringa ned Lollo som konstaterade att hon inte hade några startkablar. Så Robin fick ringa hem så hans mamma kom och skulle hjälpa oss att starta den. Men det gick inte heller så vi fick bogsera bilen hem till dem.

Så klart så fick jag sitta och vrida på ratten i min bil men Robin kan vittna om att det inte var en höjdare för mig. Jag satt och kramade ratten och skrek för minsta lilla sak, varför vet jag inte men jag blev så stressad att när vi körde över en järnväg och det började blinka rött så skrek jag rätt ut och började vrida på ratten.

Stackars Robin fick sitta bredvid mig och lugna ned mig.

Vad skulle jag göra utan honom hahaha antagligen bli ett nervvrak :P

Aja men nu vill Felix ut på en promenad så jag ska lufta mig lite också ;)

Hörs!